Fixade ju en organiserad logg för några dagar sedan, med beteende, kriterier, tid, antal försök och antal klick. Tanken var att få lite ordning på mina kriterier genom att se vad min % ligger på. Det verkar inte funka något vidare...

Jag vet inte om själva nedskrivningen låser min träning på något sätt, men Mårran har blivit sämre och sämre i sin spontana träning och var ren katastrof idag. Kanske gjorde jag henne förvirrad med tävlingsträningen i tisdags, kanske beror det på något helt annat, men jag lägger den loggen ett tag och tränar med lite mer inexakt dagbok som vanligt.

Ska köra ett par pass "klicka för alla beteenden" med Mårran igen, få se om det får igång henne.

Popsy fick träna lite plats på gårdsplan idag. Hon låg exemplariskt trots blött grus och solen i ögonen. Sedan körde vi lägganden, både under b.m och vid sidan = jättefina! Och så stadga vid sidan, så att det inte blir en typisk "Popsy-hoppa framför matte innan tävlingsledaren sagt framåt marsch".

Lite självförtroende börjar jag få, momenten sitter bra. Nu ska jag tävlingsträna för att få henne att köra ett helt program utan godis UTAN att bli knäpp av frustration. Lite i taget...

FÖRLÅT att där inte har funnits anmälningslappar, det kommer ikväll. Maila mig om ni vill vara med, men inte kan komma till klubben och anmäla innan tisdag. Det är en lördag, vi startar 9.00

Själv tänker jag köra igenom ettan med överraskningsgodis med Popsy, och starta rally med Mårran.

Efter morgonpromenaden (inga hundar ute någonstans, typiskt!) körde vi ett kort klickerpass i köket.

Mårran:

För att få bort hennes fixering vid högerhanden tog jag godiset bakom ryggen, omärkligt, till vänsterhanden istället. det hjälpte, hon rätade ut sig successivt och slutade "smyga" framåt. Tyvärr visade det sig att en stor del av hennes (trodde jag) spontana stå låg just i högerhandens godis...

Vi började med ett pass sitt i front, bra.

Två pass sitt-ligg-sitt-ligg, 100%! Och inte en mm framåt! Dags att höja kriterierna.

Och så ligg-stå, som gick så bra. Ett kommando för att "få igång" henne, och sedan...gjorde hon sitt. Eller "upp med rumpan fem cm sedan sitt". Vilket jag klickade ett par gånger i tron att rumpan skulle komma upp mer, men nej. Genom att belöna båda skiftena fick jag upp % till 75 (snygga stå och snygga ligg), så kanske ska jag vara hyfsat nöjd ändå...Hon gjorde typisk "Mårran-frys" två gånger, ena gången bröt jag men andra gången väntade jag ut henne och till slut (OK, 20 sek, men det känns som mer) kom där ett stå! Då avslutade jag i förhoppning om att kunskapen ska "sjunka in".

Popsy:

Med tävling i sikte tränade vi vidare på stadga i ligg. Det började dåligt med sättanden och kryp, men femte passet låg hon i två minuter på ett skinn på köksgolvet medans jag rörde mig runt henne. En lite tassrörelse, annars koncentrerat stilla. Eftersom jag trots allt har ett bra stanna-kommando så är jag väl inte sååå orolig, men när vi har kört så mycket spontant är man ju rädd att hon ska prova på ett kryp el dyl under platsen. Lika bra att träna stadga så att det också finns i "spontan-mappen".

Vi har tränat MYCKET repetitioner och belöning ur position för att få upp aktiviteten, och nu tror jag att det börjar bli dags att dämpa...

Jag har funderat en del på hur jag vill träna stadga, och kommit fram till att fortsätta köra på repetitionsklokheten = det beteende som belönades sist ska upprepas. Rent praktiskt: klick för sättandet, belöning i munnen, ganska direkt ett nytt klick för sitt kvar, belöning i munnen, sedan ökar vi tid, avstånd och störning successivt. Avslutar med "varsågod" och kastat godis som frikommando.

Planeringen avklarad, började med lätta hunden.

Mårran:

Började med sitt. Mårran ville göra ingång (så ovanligt!). Fick klickat en gång för front, sedan höll hon sig där. Sitt, sitt kvar, vänta fem sekunder. Mårran går upp. Om från början. Fick ett mini-utsläcknings-utbrott med en studsande Mårran "du vill ju att jag ska röra mig, jag vet det!". Ovanligt och intressant, men inte vad jag ville ha. Om från början. Sänk kriterierna: 2 sekunder. Fick in fem snabba klick, avslutade.

Bytte till ligg, där är hon säker. Mycket riktigt, inget kunde rubba henne. Bra!

Sitt igen. Mycket bättre! Sakta börjar det gå upp för henne att "reglerna" har fått en ny dimension...

Popsy (som VERKLIGEN behöver lite stadga!):

Körde enbart sitt. Blött på marken=svårt för ligg, och stå är inget som sitter så bra än.

Studs, studs, studs, studs. "Ligg? sitt? ingång? backa?" När inget annat fungerade sprand hon bort till min mössa, och körde tasstarget eller apportering. Jeeez!

Om igen. Klick för front. Klick för sitt. Mata på med klick för sitt kvar 1 sekund. Paus.

Ökade SAKTA kriterierna till två sekunder, tre sekunder, fyra...Popsy skuttar upp. Det finns bara inte i hennes huvud att jag faktiskt skulle vilja att hon upprepar det hon sedans blev klickat för!

Om igen. Något bättre...

Mårran:

Två pass sitt, kunde öka kriterierna ganska bra. Gick ut på avstånd, gick bakom, kastade godis. 70%, godkänt första passet, 90% mycket bra andra.

Avslutade med två pass stå, också upp till 90%. Duktig Mårran!

Popsy:

Jodå, t o m hyperaktiva JRT:s klarar att tänka. Låga kriterier (jag stilla inom två meter, max 5 sekunder) gav 90%. Ökade kriterierna något, efter ytterligare två pass klarade hon att jag gick runt henne, stod passiv i 10 sek, och kastade godis med 80%.

Fascinerande hur fort hon fattar! Tills imorron, då det bara är att börja om igen...Men det är väl en del av charmen: det må vara enkelt men det är inte lätt!

Svar till Andreas kommentar 23/3: det verkar som det, jo. Mycket nöjd med den utvecklingen.

Idag har vi kört mera stå. Sitt-stå, ligg-stå (Mårrans favorit, hon gör det RIKTIGT bra!), bara stå, stå under b.m Båda hundarna har jobbat fint, om än inte perfekt.

Har fixat nya blad för dokumentation av passen och upptäckte snabbt att deras % lyckade försök skiftar VÄLDIGT! Anpassa kriterierna...

Ska bli intressant att utvärdera om några dagar.

Jag upptäckte igår att jag helt glömt bort att träna spontana ligg-stå och sitt-stå. Bra att ha till fjärren!

Mårran:

För att få henne att bjuda gjorde vi ett par ligg-stå med kommando, sedan fick hon börja tänka. Hon bjöd bra! Lite rörelse mot godishanden, men det accepterade jag eftersom vi aldrig tränat detta innan. Ska träna lite doggie-zen och börja flytta runt var jag har godiset, det borde fixa det problemet.

Vi bytte till sitt-stå, som hon har problem med under kommando. Först ett par pass spontana sitt, sedan invänta ett stå. Inte ett ligg, ett stå. Jodå! Först blev det bara en bakdelsrörelse, sedan upp halvvägs, och till slut ett riktigt bra skifte. Duktig Mårran!

Popsy:

Sitt-stå har vi redan börjat på, så däe startade vi. Hon fattade snabbt. Sedan bytte vi till ligg-stå, det kom efter lite trixande med annat (snurra? sitt? backa? skutta? skälla?). Jag ska inte kalla det snygga och distinkta skiften, men det kommer!

Det märks på båda att ingång ligger högst på listan, sedan ligg. Stadga ligger just nu lååångt borta på Popsy...Får inte riktigt till ett bra system för spontan stadga, måste tänka och läsa och tänka lite till.

Sedan jag började med mina träningspass utan kommandon har jag märkt att hundarna har blivit MYCKET mer aktiva i träningen! T o m Mårran bjuder beteenden som hon kommer på helt själv...De fungerar också bättre i "vanlig" tävlingsträning, det verkar som att de läser mina små, omedvetna signaler på ett helt nytt sätt. Ibland känns det som att de läser mina tankar...

Den andra stora skillnaden som jag har märkt (framför allt på Mårran) är att jag kan träna dem dagligen, flera gånger om dagen om jag vill, utan att de lägger av eller presterar dåligt. Jag tror framför allt att det beror på högre belöningsfrekvens och bra kriterier, men också på korta sessioner (en minut eller tio godisar) där vi fokuserar till max båda två. Fler timers till folket!

Jag tog med båda hundarna, många köttbullar, och kopplade haltin i halsbandet på Mårran. Hon var betydligt lugnare än i morse. Vi klickade för kontakt över vägen, och satte oss på fem meter för att titta på Lysia-hundarna.

De verkar känna igen mig, idel glada svansar! Den ena skällde inte alls.

Mårran var spänd, reste raggen på manken. Popsy ville ha godis och försökte diverse trix utan resultat.

Jag klickade Mårran för att titta på hundarna, och sedan titta på mig, och efter varje skall. Hon lugnade sig fint, och vi började gå lite närmre. På två meter stannade vi igen, klick för kontakt. Min plan var att gå längs staketet, men vi hann inte träna mer.  Deras matte kallade in dem, det fick fart på Mårran! Jag bröt henne efter första skallet, men en lustig reaktion! Sedan gick vi längs staketet i alla fall, vände, och gick tillbaka. Båda hundarna helt lugna och med glada öron.

Lite snöpligt, men ett bra pass så långt vi hann.

Väl hemma tränade vi lite låda och lite städa klossar i badrummet, för att göra slut på godiset.

Måste få in rutin på att träna vid Lysia igen!

...upprepar jag för mig själv, efter att Mårran totalt fått spel på Lysiahundarna idag. Så bra generaliserat var det beteendet...

Jag vet varför, men inte desto mindre så känns det som ett steg tillbaka. På´t igen i eftermiddag!