Susanne

11 september 2008 12:38

Det är ju inte klokt. Men som sagt, det är ju oftast inte hundens fel utan ägaren. I alla fall gäller detta dom flesta hundraser.

Men att låta ett barn hålla en sådan hund, och dessutom inte ha uppsikt över det, är fruktansvärt oansvarigt.
Hoppas att det går bra med Zebs öga och Britas fingrar.

//Susanne

Andrea

11 september 2008 13:44

Stackars dvärgschnauzern...

Marta

11 september 2008 15:54

Jag tycker också hemskt synd om dvärgschnauzern....

Säga vad man vill om hundägaransvar och olika raser men av egen erfarenhet så är jag inte överförtjust i kamphundstypen. Min hund blev oprovocerat attakerad under en kvällspromenad. Vi kommer gåendes på trottoaren när det kommer en amstaffvariant utfarandes ur en trädgård, vrålades och skällandes, hunden går till omedelbar attack.

Ingen av hundarna fick några fysiska skador men både jag och hunden blev rejält uppskakade. Hundägaren kallar bara till sig sin hund och går in och stänger dörren om sig som om ingenting hade hänt. Det enda han sade till mig under tumultet var att låta hundarna vara..

Lina

12 september 2008 17:04

Men herregud! Stackars hund, och stackars Brita! tur att det gick så bra som det gjorde trots allt.
Var med om en liknande grej i skogen här där jag bor. Hunden som blev attackerad fick alla nackmuskler avslitna :(

Thess

16 september 2008 16:39

Inte hänt om det varit en annan typ av hund?
Jag vet många hundar som blivit påflugna av många andra raser än just kamphundsraserna.
Att säga att en sådan här attack inte hänt om det varit en annan typ av hund är bara dumt. Schäfrar, rottweilers, siberian huskeys osv är raser som man ofta hör om har varit inblandade i attacker.
Hade det varit en annan typ av ÄGARE så hade olyckan inte hänt däremot.
Ligger en stor skillnad mellan hund och ägare.

Varför skulle det vara fel att ha en hund av kamphundstyp ihop med barn?
Nog för att dem kan vara klumpiga och kanske lite tröga ibland, men dem är inte värre att ha ihop med barn än vad en golden eller jack russell är. Jag har hellre en pitbull ihop med ett barn än en bordercollie faktiskt.

Sen att en hund är gjord för att slåss innebär inte att den är gjord för att slåss mot människor.
Rottweiler och dobermann är exempel på raser som avlats för att vakta, mot människor.
Pitbull och andra kamphundsraser är avlade för att slåss med andra hundar, men för att älska alla människor.
Det är envisa muskelpaket men större hjärta finner du inte hos några andra hundtyper.

American Pitbull Terrier-
Muscles of stone but a heart of gold
finns det ett talesätt som heter.

Annars håller jag med dig.
Man låter inte ett barn hålla i en hund, oavsett storlek eller typ.

Ändringarna i lagen du ville ha är jag också för.

Var bara tvungen att skriva av mig lite....

Åsa

17 september 2008 08:24

Stort tack för dina kommentarer!
Jag känner flera "muskelhundar" som är underbara, väl socialiserade hundar, och vill verkligen inte dra alla över en kam.
Varför jag skrev att "det hade inte hänt med en annan hund" utgår från graden av skador på Zeb, och mycket få andra hundraser har den typen av bett kombinerat med den typen av rovdrift som en pitbull ju faktiskt är ursprungligen avlad för. Naturligtvis händer det att andra hundraser (vilken som helst) gör utfall, men det är lättare att få bort en border collie än en pitbull och de gör inte lika stor skada eftersom de är skapta på ett annat sätt.
Uttrycket "avlad för att slåss" har för övrigt fått en speciell betydelse i vissa delar av malmö, där man dels medvetet avlar på aggressiva djur (hundar, människor, träd, vad som helst), och sedan dessutom hetsar valparna på diverse sätt redan i valplådan för att få en "vakthund". Visst går det att förstöra vilken ras som helst på detta viset, men nog är det enklare på en ras (vilken som helst av kamp/vaktraserna) där kampen ligger nära ytan till att börja med?
Angående kamphund - barn så uttryckte jag mig lite snabbt: 1. det är inte många hundar som jag öht skulle lita på till 99,9% ensam med ett litet barn, och 2. vad jag egentligen menade var att det är en stor, stark, tung hund för ett barn att hantera OCH att man utestänger barnet från många roliga "hundaktiviteter" pga att muskelhundar har fått ett (i de flesta fall oförtjänt, men tyvärr inte alltid) dåligt rykte.

Thess

17 september 2008 18:24

Anledningen till att hundar av kamphundstyp är så lätta att förstöra är för att det är väldigt förarveka och mjuka hundar i psyket. En rottweiler blir inte farlig för att du brutit ner den utan för att den är avlad på ett visst sätt och har du inte ledarskapet och kontrollen över din hund då så tar den över och därför blir den farlig.
En ex. pitbull blir farlig i fel händer därför att den blir osäker, vek och rädd när du hanterar den fel och det i samband med att triggar bytesdriften (som alla hundar har) gör det till en annan typ av farlig hund än en rottweiler ex.
Men det är inte kampen som gör hunden lättförstörd, utan hurdan hunden är avlad i psyket.
Hoppas du förstår mitt resonemang.

Absolut är det lättare att få bort en bordecollie och förmodligen gör inte en bordecollie lika mycket skada heller, men samma olycka hade kunnat hända med vilken annan hundras som helst, skadorna hade kunnat bli lika stora och även en jack russell skulle säkerligen kunna vara omöjlig att lossa från en annan hund.
Allt sitter ju i skallen.
Dock vid hundslagsmål så behöver det inte vara en hund av kamphundstyp som gör de största skadorna.
En vänninna till mig har en schnauzer och en staffe och när dem rykt ihop vissa gånger så är det staffen som blivit söndertuggad medsan schnauzern fått ett fåtal bett av staffen.
Det är ju så många hundslagsmål slutar många gånger, hunden av kamphundstyp biter sig fast och sen sitter den där.

Jag anser att man aldrig ska låta ett barn hantera en hund ensam och ett barn kan faktiskt följa med på hundaktiviteter utan att för den sakens skull behöva hantera hunden.