AK

3 februari 2009 18:07

Vad är åttan? *nyfis*

Åsa

3 februari 2009 18:14

Åttans frestelser går ut på att man med lös hund ska gå en åtta mellan två koner med två godisskålar utställda, en på varje sidan "åttan". Hunden ska inte bry sig om godiset. En djävulsk övning för Mårran som blir väldigt stressad av de konflikterande (är det ett ord?) känslorna.

Kari-Anne&Heidi

3 februari 2009 22:50

Merkelig.. (eller kanskje ikke?).. Jeg har nemlig gjort meg noen av de samme tankene som deg omkring de ideelle organisasjonenes eksistens. Jeg sitter selv i styret i en hundeklubb. Nå er ikke vår klubb på randen av noe sammenbrudd (enda), men klubbens eksistens er jammen, ene og alene, de EKTE ildesjelenes fortjeneste! Du vet, disse som stiller utrettelig opp, år etter år:) Men en dag går disse lei også.. Hva da?? Vår klubb har sitt Årsmøte nå i mars, og jeg vet at valgkomiteeen sliter voldsomt med å skaffe kanditater til styreverv. Det virker som om dette blir vanskeligere og vanskeligere år for år. Å fylle turnusen for instruktørene som skal holde de ukentlige fellestreningene er også et evig puslespill. Folk er rett og slett ikke innstilt på å gjøre noe gratis lenger. Det synes også som at medlemmene blir mer og mer kravstore (litt speilet av de mer kommersielle bedriftene?). Men så glemmer de kanskje at en hundeklubb er basert på frivillighet og dugnadsånd. Det forventes at tilbudene er både billige OG av høy kvalitet, men å bidra med noe selv? Nope!

Felles dugnader er en oppgave som i all hovedsak tilfaller styret (i vår klubb i allefall)

Dessuten, å delta i et klubbmiljø kan i noen tilfeller innebære at man må være et unikum i diplomati. Å gå på akkord med sine idealer og meninger omkring hundetrening, hundehold + annet, kan være fryktelig slitsomt i lengden. For at ting skal fungere smidig bør man "gå stille i dørene", helst ikke ha så altfor sterke meninger omkring saker og ting.

Nei, nå ble jeg engasjert gitt! Best jeg avslutter her kanskje ;-P

BTW: Er åttan et klasse 3-moment?

Åsa

4 februari 2009 08:59

Visst blir man lite upprörd? ;)
Det är likadant i alla ideella föreningar, inte bara hundklubbar, kanske är det vår generation som har andra värderingar? Och ska man då försöka hålla kvar i det som en gång var, eller ska man förändra?
Åttan är med i rallylydnaden, och kommer redan i fortsättningsklassen (som vi ska starta i vår).