Denna veckans GF är ingångar och backa i alla former.

Jag fortsatte med fingertarget på Popcy för att få till en snygg sväng lite längre bak, samtidigt som jag var stenhård på mina kriterier (rakt sättande, inte för långt bak) och inte lät henne rätta sig utan felade och gjorde om från början. Det funkade jättebra! Targeten kunde jag plocka bort ganska snabbt. Jag varierade belöningen mellan torrisar, Ronny och wubban, och varierade också passen mellan att jag flyttar mig eller hon får kastat godis för att komma in igen. Ett vinnande upplägg! Snart sitter positionen som den ska igen.

Hon fick backa upp på brädan mot väggen, först 30 grader, sedan 45 graders vinkling. Hon börjar förstå att hon måste lägga vikt på frambenen, och jag disciplinerar mig själv stenhårt för att inte köra för många reps och riskera att hon överanstränger sig.

Backa vid sidan är inte riktigt hennes grej, hon kör mer någon sorts grodhopp...För att få bort det är kriterierna "stå på fyra tassar, röra sig bakåt i närheten av matte". Ingen stenhård position än så länge och inga långa sträckor (två steg korrekt är målet).

Mårran tränade ingångar inomhus, även här har jag slarvat med att låta henne rätta sig, vilket har lett till "först snett sedan rakt". Om från början! Jag upptäckte att hon också påbörjar svängen för tidigt och har svårt att komma runt korrekt. Mera targetträning...Här går det långsammare (som alltid), men det lossnar nog till slut.

Backa är hon duktig på! Bra position, svänger både höger och vänster. Ska öva lite längre sträckor, bara för att det är kul...Ett helt fritt följ baklänges? Häftigt!

Varje dag har klotången parats ihop med smaskigt godis, och det har gett resultat! Popsy kan knappt vänta på att bli upplyft och få klorna klippta (svansen går som en virvelvind), och Mårran klarar numera att jag sitter ner framför henne med klotången i handen, ber henne sätta sig, ber om tass, och håller tassen några sekunder. Förra veckan hade detta utlöst kraftig ångest, nu är svansen glad och ögonen hungriga. Vi jobbar på!

Snäll, kelen, lyhörd, samarbetsvillig...visst är det en hund.

Äntligen får vi tummarna loss att renovera vårt sovrum, så dagen har gått åt till att flytta in alla möbler i köket/ matrummet/TV-rummet/ sovrummet/ kontoret. Hundarna såg med stigande fasa hur vi flyttade ALLA deras sovställen till främmande, konstiga platser. Speciellt Popsy blev lite putt när jag städade bort hennes bo av näsdukar och serietidningar under sängen.

Men de finner sig snart tillrätta igen. Det är ju inte som att vi har bytt ut alla möbler, eller flyttat till ett annat hus, även om de verkar tycka det...

Äntligen tid att renskriva anteckningarna!

Teori: Pavlov sitter alltid på din axel...

Pavlov var den ryska forskare som avbröt sin forskning om matsmältning när han hittade något intressantare: hans hundar som dräglade när de fick mat började drägla redan när matsignalen kom. Pavlov blev sedermera "fadern" till det som kallas Klassisk inlärning, klassisk betingning, reflexbeteende och alla andra beteckningar som vi har på ett beteende som INTE är viljestyrt.

Operanta beteenden

Är alla viljestyrda beteenden som upprätthålls av sina konsekvenser. Hunden väljer om den sätter sig eller inte. Stimulus leder till beteende leder till konsekvens. Operanta beteenden UTFÖRS

Reflexer

Är icke-viljestyrda beteenden. Blinkning, knäreflex, salivering, och känslor och stressnivåer. De uppehålls inte av sina konsekvenser, utan UTLÖSES av ett specifikt stimuli (blåser någon på ögat så blinkar man). Reflexer är medfödda och artspecifika.

Klassisk betingning

När ett visst stimuli som inte har någon betydelse för hunden upprepade gånger föregår en viss respons, så kommer det att sättas i samband med responsen och till slut framkalla denna.

T ex så vet hunden att klick betyder "godis på väg", att matte tar fram kopplet betyder "promenad på gång", och att apporten kastas betyder "snart ska jag springa järnet".

Alltså: om man ofta tränar apportering när hunden redan är uppskruvad, så kommer apporten i sig att höja hundens stressnivå. Tränar man bara plats när hunden redan är lugn så kommer själva liggandet att sänka hundens stressnivå. Detta kan vi utnyttja i hundträningen!

Att få upp stressnivån

* belöna med lek eller supergodis som gör hunden upphetsad

* träna bara när hunden redan är uppvarvad

* kör korta, intensiva pass

Att få ner stressnivån

* belöna lugnt med servering av godbitar i passivitet

* träna när hunden är lugn

* kör många repetitioner

Stresskontroll är att kunna växla mellan olika stresslägen (aktivitetsnivåer) beroende på vilket moment man tränar.

Fortfarande är det den operanta träningen som är viktigast, men man ska veta vad man får "på köpet" i form av känslor hos hunden, och kunna utnyttja det.

Vi fick lite diskussionsövningar, och kunde snabbt konstatera att där finns ingen gräns mellan operant och klassisk inlärning, utan det vävs ihopa.

Alla exemplena var ganska självklara, utom det sista:

"Hunden ser en annan hund och drar mot denna. Föraren håller igen i kopplet och då börjar hunden skälla och nafsa i luften mot den andra hunden. Är hundens beteenden operanta eller reflexer?"

Vi var lite oense i gruppen. Jag hävdar att "dra i kopplet" är operant, hunden väljer att dra i kopplet för att den vill få en viss konsekvens (hälsa på hunden). Jag kan ändra detta beteendet genom att ändra konsekvenserna för hunden, t ex genom att om den drar kommer den ingenstans, går den i löst koppel får den hälsa.

Däremot så tycker jag att skällandet och nafsandet är borderline till reflexbeteenden som utlöses av stressen att inte få gå fram. När hunden väl har kommit i den stressen att den har börjat skälla och göra utfall tror inte jag att den längre väljer vad den gör baserat på konsekvenserna. Beteendet blir utlöst av kombinationen hund + sträckt koppel, det är ingenting som hunden väljer att utföra för att den ska få en fördel.

Men det står för mig, vi var som sagt inte överens.

Teori: Stimuluskontroll

Dagens praktik gick ut på att få "kontroll på galenskapen" genom att börja lägga till signaler och kommandon.

Canis delar upp stimuluskontroll i fem steg:

1. ge signalen SAMTIDIGT som beteendet utförs spontant (sätt på en etikett på beteendet)

2. ge signalen precis innan beteendet utförs (döp beteendet) och få på så sätt hunden att utföra det tidigare än den annars skulle gjort

3. belöna endast om du gett signalen innan hunden utför beteendet (hunden väntar på grönt ljus)

4. "lura" hunden med falska signaler som den inte ska reagera på

5. generalisera med olika störningar i olika miljöer

När man har gått igenom alla stegen har man en hund som gör det man vill när man ber om det men inte annars (i en träningssituation). Härifrån ska vi också kunna plocka fram beteendet spontant igen...

Vi tränade två och två (jag tränade tillsammans med Li och den underbara Hemulen). Gårdagens "bjud så många du kan på en minut" skulle alltså suddas ut ur huvudet på hundarna, nu skulle de vänta på signal i upp till fem sekunder! Tanken är att man belönar passiviteten med kommandot istället för klicket, och sakta tänjer tiden och störningarna.

Jodå, båda mina hundar fick till slut godkänt. När vi hade jobbat närmare en timme med att få stimuluskontroll nivå fem, skulle beteendet plockas fram spontant igen. Det gick i alla fall fort...

Mest nöjd var jag med att jag kunde skicka dem in och ut ur burarna beroende på vems tur det var att träna, och att Mårran var lugn och avslappnad med främmande hundar i HENNES hage!

Efter lunch fortsatte vi med samma träning, nytt beteende (jag valde kryp på Popsy, och växlade mellan sitt och ligg på Mårran). Klockan tre var samtliga hundar helt slut! Hemulen hade sträckt ut sig i gräset, båda mina låg och sov i burarna mellan sina pass. Vi bröt för fika, och kom aldrig igång igen...Istället tittade vi lite på baklängeskedjning, men det kommer nästa träff, så det tar jag inte här!

Li och Hemulen. Liten tjej, stooor hund...han är underbar!

Vackra Gimli, norsk buhund.

Jag vill inte behöva dra fram Mårran från under sängen när det är kloklippardags, jag vill att åsynen av klotången ska vara rolig!

Alltså har vi börjat para ihop den med godis idag.

Popsy fattar snabbt (som vanligt), target på klotången med nos och tass, ge tass när matte har klotången i handen, hur kul som helst!

Mårran drog...snabbt. Jag lät henne vara och matade och tränade Popsy i hennes åsyn (hon var nyfiken, där under sängen...). Paus med promenad.

När jag sedan la tången på bänken blev båda hundarna kvar i köket! De fick turas om att köra nostarget, och ge tass när klotången låg på golvet framför. Mårran gillar "tass", inga problem. Tyvärr hann jag inte stoppa i tid, utan hon gick därifrån (stressen blev för stark) innan jag avslutade. Jag tränade Popsy en kort stund till för att Madame skulle se vad hon missade, och avslutade.

Nu ligger tången i kylen, under hundgodiset. Den ska fram på bänken varje gång de får något gott! Klorna behöver inte klippas på ett par veckor nu, så jag har tid på mig att skynda långsamt.

Vi är inte framme än, men på god väg. Popsy har förstått att hon ska backa upp på brädan med båda baktassarna, rakt och fint, vi tränade upp till 30 graders vinkel innan jag avslutade. Tanken är att brädan ska vinklas mer och mer, och till slut kan hunden stå på händer utan bräda att stödja mot. Kul att jobba med, kombinerar bakbenstarget med bakdelskontroll.

vi fortsatte med flytträning i ställandet, först från sitt med klick för stå och belöning tillbaka till sitt, sedan likadant från ligg. Inte bara har hon börjat ställa sig rakt och med korrekt benflyttning, ligget har också blivit bättre! Jag kunde t o m sätta kriterierna på "ingen flytt vare sig framåt eller bakåt".

Mårran tränade också stå, ställande under b.m och stå från sitt resp. ligg med flyt. Hon smyger gärna lite framåt i läggandena, jag har börjat ställa mig så att hon MÅSTE fälla bakåt för att "få in det i kroppen" på henne.

Båda hundarna ville tränat mera, men jag hade en hel halvtimme (!) över för mitt nya projekt: sy hundleksaker av äkta fårpäls. Snart kommer de att finnas till försäljning på hemsidan, så fort jag får tid att sy... Riktigt fina, om jag får säga det själv (och det får jag, det är min blogg).

Jag hade totalt glömt att jag skulle hålla allmän träning igår på klubben. Jätteförlåt till alla som väntade på mig!

Kan jag gottgöra det med en extra inlagd träning?

Dagens träning gick ut på att klippa klor.

Popsy kom glatt när jag kallade trots att hon visste vad som väntade, hon stod stilla och avslappnad och ryckte bara ett par gånger. Utmärkt! Jag ser att svansen börjar gå så fort jag klipper, så där har polletten trillat ner.

Mårran gömde sig och var tvungen att dras fram, som vanligt. Det ingår i min träningsplan att hon inte längre ska hållas fast (utom tassen) utan kunna röra sig fritt.

Vi började med lite "ligg på target" träning, för att få upp humöret trots att klotången låg framme. Kul!

Sedan tog vi framtassarna, en tå i taget. Lika illa som vanligt...skrik och ryck och försöka gå undan, med skillnaden att jag inte höll fast utan bara väntade ut att hon skulle komma tillbaka. Hon får sitta mitt emot mig, jag tar tassen, isolerar tån, klipper klon, släpper och matar.

Efter ett par klor slutade hon skrika och gå rundor, utan satt (relativt) stilla.

Vad händer då? Jag siktar fel och klipper i pulpan...Jag låtsades som ingenting trots att blodet rann (hur kan ett så litet sår blöda så in i vassen?), men hennes koncentration var störd.

Om från början med skrik och ryck, lugnade sig sakta, och satt faktiskt helt still de sista klorna.

Baktassarna är svårare eftersom hon inte kan sitta, men med mycket tålamod blev det ganska bra.

Vi avslutade med lite mer targetträning, för att lämna rummet med humöret på topp.

Jag kan skönja en LITEN bättring, hon äter godis glupskt och försöker inte smita lika mycket. Svansen och öronen är pyttelite mindre strukna. Bara att kämpa på!