Den 8 oktober kör jag igång ytterligare en rallylydnadskurs!

Vi tittar på skyltarna i nybörjarklass, "grundfärdigheter" för rallylydnad, handling och belöning, samt att sätta ihop en hel bana.

Anmäl senast 20 september genom att maila asa@asashundar.se eller via hemsidan www.asashundar.se .

Mårran säger: rallylydnad rockar!

Ingen vidare inspiration...

Mårran var slö och ville inte träna. Alls. Säkert vädret - hon och värme kommer inte alltid överrens - men känns jobbigt ändå.

Popsy var pigg, piggare, piggast, men nu var JAG trött. Vänstersnurren krånglade igen. Det verkar som att hon har svårt att sortera: kör jag mycket ingångar, och det blir det ju i tävlingsträningen, så sätter hon sig i snurren. Måste vara mer noga med att underhålla den! Efter att dessutom ha klickat fel ett antal gånger precis när hon satte sig kände jag för att skrika högt av frustration...Paus, andas, gör upp en plan, genomför planen. Jodå, visst funkar det bara man tänker lite och skyndar långsamt...jag blir lite låst på att DET HÄR KAN DU! och glömmer att det kan hon inte alls, här och nu. Men NU sitter snurren igen! Eller gjorde igår iaf.

Mårran tyckte att det var mycket roligare att springa på stubbåkern.

 Alla rundbalarna måste undersökas...

Jag har börjat titta på transport till Trondheim, vilket visade sig vara småknepigt. Tåg tar 12-15 timmar, inte att tänka på. Bil bör ta ca 13 timmar med korta raster, jobbigt men ett alternativ. Och så finns det flyg...2,5 timmar. Men Popsy måste åka i lastutrymmet, och det är dyrare än övriga alternativ, och jag blir beroende av Anna-Karins goda vilja och gästfrihet. Independant woman vill klara sig själv...men inser att det inte alltid går. Kanske skulle lägga in en ansträngning på att övertala maken om att flyg är en bra idé trots allt.

Någon som har en bur godkänd för flyg att låna ut till en liten JRT?

Mårran och jag har fortsatt klicka för lek, fortsätter framgångarna kommer jag snart att kunna använda leken som den belöning den är tänkt som! Hon började "tigga tillbaka" leksaken igår för första gången - succé!

Jaga, tassdöda...

...och kampa! Otroligt!

För Popsy fortsatte träningen med att få fart i inkallningen. Igår började jag lägga in ställandet. Inga problem. Hon går från 190 till stillastående på 0,3 sekunder...Och sedan full fart igen!

Älskade wubba...

Strömlinjeformad!

Det är Ola som har hållit i kameran - med den äran. Jag har varit fullt upptagen med att ge mig hän i leken, nu börjar jag också tycka att det är kul...

Jag har träffat Jennica från klickertränarutbildningen och hennes underbara Nitro idag! Och nu vill jag ha kelpie, nu, meddetsamma, på direkten! Nitro var bara så kul och så häftig att jobba med. Lite som en JRT, fasta större, springigare, och mer samarbetsvillig! Kelpie är definitivt hunden för mig.

Annars har dagen spenderats på klubben, Ola har lagt nytt tak på gräsklipparboden (snäll som han är!), och jag har tittat på och kommit med uppmuntrande hejarop.

Ingen höjdskräck, och definitivt händig! Nu ska väl taket klara sig några år till.

Egentligen tänkte jag ha med hundarna, men Mårran beteede sig konstigt under morgonpromenaden - det såg ut som att hon blev yr och tappade balansen - så jag ville inte låt henne vara på en varm plan i fyra timmar. Lite orolig blir man! Hoppas det var en engångsgrej.

Jag återkommer till frågeställningen...

Först ett par bilder från morgonpromenaden: Mårran har växlat från spår till stående fasanhund, markerar, väntar, reser, och undersöker legan. Hon hade jätteroligt! Inga fasaner kom till skada, hon har noll intresse för dem när de flyger.

Jag var mestadels koncentrerad på annat håll: insekter är roliga motiv för kameran...

Skönt att hundarna sköter sig själva och håller koll på mig när jag har noll koll på dem!

Åter till ursprungsfrågan: kan man genom att klicka och belöna med godis få hunden att tycka att det är roligare att leka? Alltså verkligen påverka attityden och engagemanget för leken, och inte bara beteendet "att leka"?

Efter dagens experiment blir mitt svar ett rungande JA!

Jag presenterade boll-i-snöre för Mårran - måttligt intresserad. OK, kan väl fånga den en gång, men jaga? Kampa? Tror inte det! Jag funderade lite över hur glad hon blir när jag tar fram apporten, ber henne att komma i front, ställa sig, eller något annat som vi lagt ner mycket tid på att shejpa. Värt ett försök!

Jag tror ju att beteende och känslor går hand i hand, alltså om hon beter  sig som att hon är glad så blir hon glad. Så jag började klicka för intresse för bollen. Snabbt kunde jag få till lite tassdödande. Ett gripande. En dragkamp. Hon kombinerade: sprang efter, kampade, jagade. Hela tiden klickade jag när intensiteten var riktigt hög och hon verkligen engagerade sig och tog i. Efter klicket fick hon tid att äta upp sin belöning medans jag ägnade mig åt bollen: pratade med den, gullade med den. När hon visade ordentligt intresse flög den fram, och på ett tio minuters pass med gott om pauser gick vi från mycket svalt intresse till 30 sekunders intensiv lek där hon inte ens släppte direkt efter klicket! Hon har ALDRIG lekt så bra med leksak tidigare.

För Popsy var boll-i-snöre väldigt uppskattat, men byta? Helt onödigt! Hon snöar in på den ena och vill helst antingen behålla den, eller att jag ska ta tag i den och kampa eller kasta. JAG tycker att de ser likadana ut, men hon vet tydligen bättre...Inga problem, huvudsyftet att hon ska engagera sig i lek med mig uppnås i vilket fall. Hon gjorde LÄTT ett helt fritt följ med superattityd för att få lov att leka loss ordentligt.

Jag har firat mina framgångar på kvinnors vis: jag har shoppat kläder!

Till höstens kurser har jag nu lagt till min övriga hundtränargarderob:

En grå windstoppertröja

En tunn beige fjällrävenskjorta

En dubbeljacka bestående av innerjacka i chockrosa och ytterjacka i grå/rosa - här ska inte frysas i vinter! Och inte under hösten heller!

En svart träningsväst som jag funderar på att få broderad med min Popsy-logga på ryggen

Kläderna gör kvinnan, eller?..Dessutom kan jag alltid ursäkta mig med att det var rea. Och som alla vet så tjänar man faktiskt på att handla på rea...(Försökte dra den för Ola, men han skrattade rått.) Let´s face it: jag gillar att shoppa helt enkelt. :)

Eftersom vi ändå var på TEBA så blev det lite mer leksaker dessutom, undrar om Mademoiselle kan gilla boll på snöre? Jag tänker utöka byta-leken till fler leksaker och har alltså införskaffat två likadana. Om hon dissar dem går de till högstbjudande!

Jodå: bildbevis på att vi tränat både spår och sök i Sölen!

Hela "gänget" på genomgång med Morten

TAGteach: hur man får ihop en spårlina!

...och så en pytteliten sökhund framme hos figurant! Visst är hon söt i sitt tjänstetecken?

Bokförlaget ringde igår - DE VILL GE UT MIN BOK! Jag är överlycklig!

Naturligtvis är det mycket som ska falla på plats först, men vi vill ju båda samma sak så det är bara en fråga om att hitta rätt form för samarbetet. Nu är nästa fråga: får jag själv vara fotograf? Jag skickade in bilder igår och hoppas på svar idag.

Åsa Jakobsson - författare...:)